Harrfiske i jämtlandsskogarna.

Hej på er. Jag vill börja med att be om ursäkt för den knapphändiga uppdateringen av bloggen under sommaren. Men det är ju faktiskt så att stranden och fisket lockar mer än datorn, när solen gassar och sutarna bubblar bland näckrosor och kolvass...

Hur som helst så har jag nu tagit mig i kragen och tänkte berätta om en fiskeresa som jag i försomras gjorde med min far, en av mina bröder och min gode vän Jonas "Sillen" Malmberg, Håll till godo!

För ett par år sedan svalde jag min gäddfiskarstolthet och greppade mitt flugspö, utan att vara några proffs skulle jag och min far bege oss upp till Jämtland för att fiska harr och öring. Vi begav oss närmare bestämt till Hårkan och Långan, två Jämtländska pärlor som båda håller grov harr och öring. Den resan var fantastisk och vi fick ytterst få harrar under 35 cm, de flesta var mellan 40 och 45 cm långa...

Vi fick minst sagt blodad tand och i år var det återigen dags att binda upp flugor, kontrollera utrustningen och slutligen fara upp till denna underbara plats, detta år något tidigare än den förra gången.

Vi åkte upp strax innan midsommar, jag och Sillen bilade upp från Karlstad och mötte upp farsgubben i Hudiksvall. Vi hade då 30 mil kvar till fisket. Bilen packades och proviant inhandlades och till slut var vi påväg. När vi kom fram till lägerplatsen ryckte det otroligt mycket i min fisketarm, men jag fick hålla mig till tåls då tält och kök skulle färdigställas. Jag gick ned till vattnet för att kontrollera vattenståndet och upptäckte till mitt förtret att vattenståndet var cirka en meter högre jämfört med den förra gången vi var här. Något irriterad över att ingen ens hade kommit på tanken att kolla upp vattenståndet satte jag mig i bilen med de andra, vi var nu påväg till Edsforsen, den mest kända sträckan i Hårkan.


Ett ordentligt läger är viktigt när man ska vara ute under fem dagar. Tältet ser risigt ut, men jag kan lova att en brasa i tältet när man sover förhöjer tältningen enormt!

Och som jag sa så var vattenståndet katastrofalt högt, vadningen var ytterst riskfylld och endast ett par mindre fiskar landades den kvällen. En ny plan måste arbetas fram, annars skulle resan komma att bli ett riktigt fiasko!

Dagen efter satt vi runt den öppna elden och spånade på vad vi skulle ta oss till. Vi ringde några samtal och fick reda på att vattenståndet skulle sjunka något under de kommande dagarna, då vi hade fem dagar att förvalta var det ett gott besked. Ytterligare ett telefonsamtal ledde till att vi åkte till systerälven Långan, eftersom Långan till skillnad från Hårkan är oreglerad fann vi där ett normalt vattenstånd.

Fisket i Långan präglades dock av harr i 30 cm format, visserligen roliga att ta på torrfluga, men knappast vad vi kom hit för. Vi fiskade i Långan under två dagar och Sillen missade en riktigt älgig (STOR) harr, men förutom det så fick vi endast ett par godkända fiskar.


Förutom den grillade fisken så lagades maten på en "muurikka", en kanonbra grej att ha med sig.

Något nedslagna över högt vatten och ständigt lågtryck återvände vi till Hårkan. Vattnet hade sjunkit rejält! Vi kunde nu vada som vi ville och kom åt de finare sträckorna, de som håller harr på 50 cm och ibland längre. Nästan direkt klipper min far en öring på cirka 40 cm, en fin fisk! Humöret är på topp, harren vakar och små dagsländor flyter runt på ytan. Ett grundflak fick bli vår ståndplats, vi radade upp oss och började fiska. Vaken var många och torrfluga fungerade ypperligt, framförallt den klassiska "Fungerar alltid" flugan tkk, en liten dubbelhacklad skapelse som ska imitera såkallade knottbollar. Kvällen dog tyvärr ganska fort, temperaturen sjönk och fisket avtog nästan helt. Vi åkte hem och brassade lite käk istället, än mer sugna på att återvända dagen efter!


En matharr mötte sin baneman med hjälp av den vansinnigt mångsidiga flugan Tkk.

Dag fyra, vattnet var nu i stort sätt på samma nivå som för två år sedan. Helt optimalt! Fisket var som jag hade väntat mig. Ett område med sten och hålor som ligger precis i utloppet av en sjö fiskades av. Inget händer på ett tag, men helt plötsligt står vi alla fyra med böjda spön! Det hugger på i stort sett allt man kan knyta fast på en tafs, under en kort period är vi lyriska. Sedan försvann fisken. Detta är typiskt för den här delen av Hårkan. Fisken som lever i sjön grymtar runt där uppe och växer sig stora. När det är stora kläckningar eller svärmningar i utloppet så kliver de ned och ställer sig. Sedan är det bara att gapa och ta för sig av det uppdukade smörgåsbordet. Ett sådant här "Steg" kan många gånger innebära att man får uppleva det bästa harrfisket någonsin, framförallt under nätterna när nattsländor i kopiösa mängder krusar runt på ytan.


Storleken på fisken var som den ska vara, mellan 40 och 45 cm. Den största torrflugefisken under dagen fångades på tkk och var 42 cm lång, en fisk på 47 cm lurades med hjälp av nymf. Konditionen var tyvärr inte på topp.


Resans största fisk 47 cm lång, notera krokskadan på överkäken.

Dagen flyter på och flera steg leder till fantastiskt roligt fiske. Jag själv stod allra längst upp mot sjön och fiskade uppströms, under en halvtimme hade jag fisk på i stort sett varje utlägg. Jag klagade inte ett dugg! En liten pheasant tail nymf knöts på tafsen då ytaktiviteten avtog. Ett par utlägg senare small det till. En fisk som utmärkte sig från de tidigare harrarna. En tung och lång drill med många rusningar och utspel gör att jag misstänker storfisk... Jag får syn på fisken och kan bara tänka en sak, EN ÄLG! Den enorma harren tumlar runt framför mina fötter, alltid precis utom håvavstånd. Jag har redan bestämt mig för att jag kommer tappa fisken och mycket riktigt kliver harren av efter en alldeles för utdragen drill, fisken var snäppet för uthållig. Jag tackar och bockar för kampen, om än något förtvivlad över resultatet. Man ska egentligen inte uppskatta storlek på tappad fisk, men jag kan inte låta bli att garantera ett minimum av 50 cm förlorad harr. Det var dessutom en hane med ett gigantiskt segel som användes för att skapa maximalt motstånd i det strömmande vattnet.


Precis nedanför sjön stod de största fiskarna.


Grillad harr är otroligt gott och ger energi för att orka med många timmar i vattnet.

Nåja, en ny dag gryr. Sista dagen i paradiset. Vädret var som vanligt mulet och regntungt. Jag kunde fortfarande inte släppa den fisk som slapp undan dagen tidigare, älgharren. Men eftersom fisket var minst lika bra som under gårdagen glömdes gamla sorger bort och i stället fylldes vi av glädje och lugn. Sillen hittade en strömkant som fiskades av flitigt under dagen. Det visade sig nämligen att kanten var full av torrflugesugna harrar av godkänd storlek. Vi fiskar, äter, vilar och fiskar. Ingen av oss ville slösa bort en sekund av den sista tiden. Hur som helst så kom kvällen till sist, de sista harrarna landas och kylan trängde sig på. Inte ens myggorna ville visa sig. Jag och Sillen höll ut längst, vi försökte krama ur det sista av fisket. Vi beslöt oss tillslut för att nästa fisk skulle bli den sista.


Resans sista fisk.

Det tog inte särskilt lång tid innan den sista fisken visade sig. En grann harr på 45 cm. Då jag precis släppt tillbaks fisken ser jag en mörk skugga röra sig rakt mot den omtumlade harren. Blixtsnabbt attackerades fisken av en gädda i åttakilos-klassen! Gäddan bevakade säkerligen drillen och stannade precis nedströms mina fötter. Den fick sig ett rejält skrovmål och jag är överlycklig över att den inte glufsade i sig harren när jag fortfarande höll den i handen...


Gäddan klippte harren på tvären och brydde sig inte nämnvärt över middagssällskapet som stod en halvmeter bredvid.


Ett tag under sista kvällen hade jag mer vatten i vadarna än utanför... Vassa stenar finnes på vissa ställen.

För att spara lite tid bröt vi lägret samma kväll, nattkörning går en gnutta smidigare och vi ville inte frestas av att fortsätta fisket dagen efter då vi alla hade tråkigheter att passa under de närmsta dagarna.

Vi är alla nöjda med resan och jag kan inte annat än att rekommendera er en tur till Hårkan och Långan. När förutsättningarna är rätt så garanterar jag er ett kanonfiske. Vi hade tyvärr otur med vädret, kyliga kvällar innebar att nattsländorna inte svärmade alls och det är kanske mest det folk åker dit för, nattligt torrflugefiske efter harr och öring.

Jag bjuder på några fler bilder.


Det är fantastiskt skönt att inte titta på en klocka under fem dagar. Tiden flyter ihop och endast välmående räknas.


Som vanligt kan man inte ha med sig för mycket flugor!


Mulet väder präglade hela veckan.


Fina sträckor finns överallt i Edsforsen, en pärla helt enkelt.


Tyvärr så fick vi inte ihop så många fiskbilder, när fisket var som bäst ville nämligen ingen lägga tid på att agera fotograf.


Harren som matfisk är kanonfin, även om c&r är att föredra så hör det till att äta ett par matharrar.


Sillen drillar harr vid sin favoritkant, att ta sig tid att läsa vattnet lönar sig alltid.


Denna bild får avsluta den här historien. Notera måsarna mittemot som förmodligen liksom vi undrar vart nattsländorna tagit vägen. Jag längtar redan tillbaka!

För övrigt hoppas jag att er sommar har varit kanon, för min del väntar nu lite rudamete och givetvis höstfiske efter gädda!

Skitfiske, Gustaf Bodén.





Jag har nyss lagt ut mina beten i hopp om ...

Jag har nyss lagt ut mina beten i hopp om att kroka ett par fina rudor. Jag återkommer när natten är slut! Skitfiske! Gustaf Bodén.


RSS 2.0