Jag och Erik skulle som sagt pimpla i lördags och så blev det också. Vi kom fram till sjön vid tiosnåret, en lagom tid för oss som inte direkt är några morgonmänniskor. Isen var svart, stenhård och tjock, så vi traskade med hoppfulla steg ut till en grundtopp på sju meter som omringades av vatten på ned till 20 meters djup. Vikten av att hitta sådana här avvikande ställen kan göra skillnaden mellan att ha ett bra fiske eller att fiska blankt.

Vi hoppades ju på att ge er en fet fångstrapport och såhär med facit i hand så kanske det är bäst att förklara vad en fet fångstrapport är eller vad den kan vara. Antingen så är rapporten fet för att den innehåller beskrivningar av brutala hugg, utdragna drillar, rullskrik, knäckta spön, mjölksyra och fångster som får underkäken att hänga. Eller så är det fet för att den är underhållande och lång. Den rapport som följer är av flera skäl lång och förhoppningsvis underhållande, vi kanske kan säga fet?

Solen tittade inte fram alltför ofta den här lördagen, vi kanske till och med kan skylla det mediokra fisket på det?

Vi placerade oss över den grundtopp på sju meter som jag ovan beskrivit. Hålen borrades och pirkarna sänktes ned, det dröjde inte länge innan någonting av skaplig storlek sög tag i min stora balansare. Drillen var rätt kort, men fisken var tung och stötig så jag misstänkte att en stor abborre var påväg upp. Strax under iskanten visade sig istället en liten gädda, jag hängde inte läpp för det utan hoppades istället på att det fanns lite betesfisk under oss vilket även borde locka till sig abborre. En stund av inaktivitet följde och vi flyttade oss en aning i området ovanför grundtoppen. Efter en stund så fick vi ett antal små abborrar, Erik började nu misströsta och bestämde sig för att vänta på att vi andra skulle hitta fisken...

En lite mindre norsätare som fattade tycke för en stor vertikalpirk, ett bevis på hur glupsk arten är!


Jag tog över ett av Eriks gamla hål och nästan direkt klev en hyfsad abborre på, när den landades så såg jag till min förtjusning att den spottade ut en liten nors och ännu en nors stack upp ur svalget. Snabbt ner igen och direkt så högg en abborre av samma godkända storlek. I hopp om att ett norsjagande stim med storabborre härjade runt under oss började jag så smått fantisera om en huggsexa. Men huggsexan uteblev och endast ströabborrar visade sitt intresse, många av dem var små men några var av den storleken som gjorde att de fick följa med hem till stekpannan, abborre är ju inte direkt äckligt!

Erik förkastade allt vad traditionella fiskemetoder innebär och testade en lite mer raffinerad variant av kikpimpel...

Med rätt utrustning behöver fisken inte vara mycket större än ovan
för att det ska bli barnsligt roligt!

Vi harvade på ute på den kalla vänerfjorden och det som först verkade bli en dag med mycket fisk, blev en dag med lite mindre fisk. Vår gemensamme före detta klasskamrat lyckades lura upp en björkna av fint betesfiskmått, och småabborrar på upp till två hekto dominerade resten av fiskarna. Mot dagens slut så släppte jag ned min pirk i ännu ett hål och började rycka, jag skulle sedan sänka ned den ytterligare och då blev det stopp. Jag befarade storfisk och satte ett mothugg, med mitt otroligt fjantiga spö utrustat med inkapslad rulle... Den här gången var det ordentlig tyngd i linänden, fisken rusade och jag såg framför mig hur en kilosfisk simmade runt därnere. Men som i början av dagen var det en gädda som knipit betet, den här gången vägde den uppskattningsvis tre kilo och släppte precis under iskanten, vilket kanske var tur med tanke på att jag lånat ett 75mm hål av en fiskare som redan lämnat isen.

Erik i vinterskrud, en varm och säker flytoverall är hemskt skönt att ha när det är kyligt och isdubbar är en väldigt billig livförsäkring.


Detta var trots fisket en rolig dag, det brukar det bli när man fiskar med sköna människor som kan ta nederlag med en klackspark. Med lite varm soppa, kaffe, trevligt sällskap och en bit kött så spelar fångsten mindre roll, även om det aldrig gör ont med ett gäng större fiskar.

Tänk bara på att isdubbar skall sitta runt halsen och inte ligga i väskan, vattnet har nämligen en tendens att vara lite extra kallt såhär under vintern och om man skulle gå igenom isen så hjälper ett par isdubbar till enormt mycket när man ska ta sig upp.

Skitfiske!!

Gustaf Bodén och Erik Hellquist.