För ett par kvällar sedan fick jag besök av Jonas Blom, en fiskekompis från Stockholm. Vi hade bestämt oss för att meta sutare i ett välkänt Värmländskt vatten. Den vanligaste metoden som folk använder i detta vatten är boltmetoden. Den går ut på att man fiskar med ett bete, oftast boilie, på botten och tacklet fungerar så att när fisken suger i sig betet så krokar den sig själv. Spöt ligger på ett larm och när fisker rusar så tjuter larmet och signalerar på så vis hugget. Boltmetoden är effektiv och fördelaktig när man ska fiska under längre perioder, då man kanske inte orkar titta på ett flöte i flera dagar.

Men vi skulle ju faktiskt flötmeta, det är enligt mig den roligaste metoden för sutare! Kvällen började segt och efter ett par timmar började vi misströsta, helt i onödan skulle det visa sig. Första fisken klev på mitt spö, ett alldeles för klent mothugg ledde till att fisken lossnade, frustrationen var total. Efter en stund missade även Jonas en fisk, den här gången gick fisken fast i växtligheter.

Vi gnällde lite över vår otur och försökte intala oss att det är positivt att det i alla fall rör sig fisk på vår fiskeplats. Efter en stund så lossnade fisket helt. Jag krokar en fisk som absolut inte kändes som en sutare och det kanske var för att det var en ruda... Rudan vägde 1700 gram och innebar en putsning av mitt personbästa, härligt! 


Även om rudan kom som en överraskning så var den varmt välkommen.

I nästa utlägg hinner min räka knappt landa på botten innan flötet reser sig för att sakta dra iväg. Fisken sitter och drillas så hårt det går för att undvika de luriga växtpartier som finns mellan mig och fisken. den här gången var det en sutare av godkänd storlek.


En sutare fångad med lyftmetoden betyder för mig inget annat än lycka.

Vi inser nu att kvällen kommer bli lyckad hur vi än gör. Fisken står tätt och äter mer än gärna maggot och räka, vi fnissar som småpojkar! På samma fläck som tidigare fiskar fångats får jag en till sutare av samma kaliber, klart godkänt fisk.


Sutaren är enormt stark och bjuder ofta på nervpirrande fighter!

Vid det här laget har Jonas flickvän Louise kikat förbi, hon verkar vara sugen på att drilla en fisk. Det tar inte lång stund innan hennes önskan blir uppfylld. Fisken visar sig väga 2800 gram och det innebär ett personbästa för Louise, grattis.


En team-fångad sutare av fin storlek.

Vi fångar ett gäng mindre fiskar emellan åt, vi njuter av fisket till fullo. Det är nu Jonas tur att drilla en ruda, fisken knep ett knippe maggot som presenterats precis på botten. En metod som brukar ge resultat under sutar och rudafiske. Fisken väger exakt lika mycket som min, 1700 gram precis. Även här innebär fångsten ett nytt personbästa. Ibland leker livet!


En helnöjd Jonas Blom poserar med en makalöst fin ruda.

Vi kan inte göra annat än att le och vi känneer oss rätt nöjda med kvällen, men den var inte slut än. Jag reste mig från min stol under en kort stund, jag vände mig sedan om för att kolla till mitt flöte. Men flötet var borta! Jag sprang till spöt och hoppades på att fisken var kvar. Jag hade turen på min sida och efter en våldsam drill kan jag konstatera att jag fått ett nytt personbästa på 3000 gram. Fisken fick sätta stopp för en kväll som varit helt fantastisk.


En rund och fin sutare.

Jag passar på att slänga in en bild på Erik Hellquist som under gårdagen körde ett kvällspass i samma vatten, en fisk på 2740 gram landades och ett antal tappades.


Ännu ett personbästa.

P.s Om ett tag berättar vår ordförande Pelle Andersson om en ordentlig fiskeresa. Vad sägs om Björknafiske i Älvkarleby, braxmete i Rögle dammar och sutarfiske i Antorpa? Håll koll på bloggen så får ni se!

Fiskehälsningar från Unga sportfiskares förbund, Gustaf Bodén.